Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de Oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de Oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "Oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet.

Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende.

Barn som ska opereras upplever den okända situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rädsla för barn och föräldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, åtgärder i förberedelsefasen, åtgärder vid anestesitillfället och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och även beröra den postoperativa smärtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.Våra frågeställningar är:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

Studier inom bland annat allmänsjukvården och tandläkarvården har visat att många patienter är oroliga för att gå på undersökning. Syftet med denna studie var att ta reda på om patienter hos optiker också är oroliga. I denna studie undersöktes oron för att gå på linsundersökning och vilka moment patienterna i så fall är oroliga för. Är det något som optikern kan påverka är det viktigt att de får veta vad patienterna oroar sig för. På så sätt kan de utforma undersökningen därefter och förhoppningsvis kunna minska kundernas oro och öka deras förtroende.Två enkäter delades ut till patienter som bokat tid för linsundersökning i sex butiker i Skåne och Kalmar, en att fylla i innan undersökningen och en efter.

 Syftet med vår studie har varit att belysa hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning som mottagits i särskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gå till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville också få insikt i om föräldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fått några konsekvenser. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som är mottagna i grundsärskolan. Vi har intervjuat föräldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberättelser där föräldrarna kämpat för att deras barn ska få det stöd i skolan som de enligt lag har rätt till.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Kritiskt sjuka barn som vårdades på intensivvårdsavdelning väckte svåra känslosamma reaktioner hos föräldrarna. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnaden av sitt barn på intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förändrade utseende och smärta hade betydelse för hur föräldrarna upplevde barnets sjukdomstillstånd.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Henriksson, Christel (2007) ?Oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lärares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad kompismassage har för inverkan på barn i åldrarna tre till fem år i förskolan. För att få en bakgrund till det valda ämnet bestod det första steget av litteraturstudier. Som andra steg gjordes en undersökning på två olika förskolor i Skellefteå kommun. Undersökningsgruppen bestod av barn i åldrarna tre till fem år, samt intervjuer med två förskollärare på respektive förskola. För att kunna studera kompismassagens inverkan på barnen använde vi oss av ostrukturerade observationer, samt halvstrukturerade intervjuer som utfördes på förskollärarna.

Introduktion: MR-undersökning är en högteknologisk undersökningsmetod som blivit allt mer värdefull vid diagnostisering av olika patologiska förändringar, särskilt i mjukdelarna. Trots att MR-undersökning är en bra modalitet kan den vara förknippad med oro och ångest hos en del patienter. Syfte: att belysa hur röntgensjuksköterskan kan stödja oroliga patienter som genomgår MR-undersökning. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs modell har valts för detta examensarbete. Litteraturöversikten bygger på 12 artiklar som tagits fram via databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

När ett underburet barn föds behöver det ofta vård på en neonatalavdelning vilket innebär att det måste skiljas från sin mamma. Denna separation är en stor påfrestning för både barn och mor. Många mödrar upplever känslor av besvikelse, maktlöshet och sorg samtidigt som de ofta är oroliga för barnet. Genom kängurumetoden kan mammor och barn genom hudkontakt få möjlighet att få vara tillsammans och lära känna varandra, samtidigt som metoden stödjer alla de behov som ett underburet barn har. Den forskning som idag finns inom området berör främst hur barnet påverkas av kängurumetoden.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.